I Cissis kök

Det känns synd att det ska behöva vara så och varför blir det egentligen som det blir?

Jag skulle nästan kunna sälla mig till den där skamfulla gruppen, "julkvinnorna", för jag börjar med vissa  julförberedelser tidigt, tidigt. På ett annat plan vet jag inte. För det är ju en sak att förbereda det som går att förbereda så att man kan minska stressen när självaste julhelgen närmar sig men att anlägga en julmani redan i oktober som sedan resulterar i ett eskalerande stressmoment, det låter livsfarligt.

Imorgon är det första december. Då är det OK att börja.

Julkvinnan Cissi ska börja med att testa sig fram till det perfekta pepparkaksreceptet, sen ta sig an den sviktande knäckebrödsstatusen, efter det är det sedan dags för vörtbröd och sist men inte minst, lussekatter. Ja, det är den här veckan det alltså. Sen kommer resten av allt det underbara. Julstädningen kommer den 22/12 på natten. För den 23/11 far jag norröver med allt ätbart och skapat jag får med mig.

Jag vill därför hävda att det är helt legitimt att vara julkvinna så länge man har en plan och vet med sig att det fungerar. Rulla köttbullar och frys in, baka pepparkakor och safransbullar men vänta med pepparkakshuset, det samlar bara damm och hinner troligtvis förlora all sin charm till julafton. Inte ens lutfisken ska fixas förrän om tio dagar.

Köttbullar  i lins- och tomatsås.

Risgrynsgröt

Kyckling, grönsaker, röd currypasta, kokosmjölk och basilika.

Vi börjar med ett hörn, för köket är mest bara hörn.

Det här med namnet på bloggen, I Cissis kök, det är ju fint men en aning missvisande. Jag har ju inte något kök!

Kruxet är ju att I Cissis kokvrå inte låter alls lika bra. Sen är det ju också så att ett kök står högt upp på önskelistan och kanske kan jag någon gång komma att ha ett kök. Då kan ju namnet få hänga med. Hänga med till...

Ett kök med rejäla arbetsytor och fantastiskt med förvarning. En ugn som är varm och ett lagom kyligt skafferi. Ett kök som är ett eget rum.

Det är så mycket, jag önskar så mycket, ett kök vore så fint.

Pasta al funghi

Det har snöat sen natten till igår och det verkar inte vara på väg att sluta.

Det är mörkt och ruggigt och man vill liksom inte annat än att se på tv-serier med raggsockor på fötterna och gömma resten under ett enormt täcke. Fast... det får man ju inte.

Istället får man ut i vädret och motionera och när man sen kommer hem kan man med gott samvete värma sig med glögg och pepparkaksmuffins.

1ägg

1,5dl socker

0,75dl filmjölk

ca40g smör

0,5tsk ingefära

0,5tsk nejlika

0,5tsk kanel

0,5tsk kardemumma

0,5tsk bikarbonat

1,5dl mjöl

1. Smält smöret

2. Vispa ägg och socker, fluffigt.

3. Blanda de torra ingredienserna i en separat skål.

4. Rör försiktigt ner det varma smöret i ägg- och sockerblandningen.

5. Vänd ner filmjölken och de torra ingredienserna

6. Grädda.

Till toppingen har jag rört ihop lite kvarg, florsocker och vaniljsocker tills det blev gött.

När jag kom hem i eftermiddags så fanns det ett paket i min brevlåda.

Så glad, så glad blev jag. Jisses vilken fnittrande liten flicka som hoppade in i lägenheten.

Kokade en kopp te och slog mig ner i soffan för att öppna min post.

I paketet låg en Lingonchoklad med en fin liten lapp ♥. Tack, L! =)

Och om någon annan där ute också gillar lingon kan jag ju tipsa om denna. Kanongod!

Är man inte sugen på choklad med ändå lingon så föreslår jag en kaka.

Nu ska jag kika på Niklas Mat och dricka te.

Tjingeling

Inatt drömde jag att min kokbok var klar och hade kommit ut men den var ful, spiralbunden och inte det minsta färglad eller prickig.

- Snacka om missnöjd Cissi.

Så när jag vaknade tittade jag upp på dokumentkartongen ovanpå linneskåpet.

- Och jo, den låg kvar i sitt lugn. Tur det.

Morsning!

Den här morgonen har jag bakat dessa, på ett ungefär, fast nästan inte alls.

Bytte grahamsmjöl mot rågsikt och sesamfrön mot havregryn, för det var vad som bodde i mitt skafferi.

Nu är det snart dags att gå till skolan.

Tjingeling